”Varje gång en människa börjar gråta slutar någon annan att gråta någon annan stans, så mängden tårar är konstant” – Pozzo I väntan på Godot

Orsak: Jag ser för min inre syn en armada tjänstemän bakom skrivbord dignande av pappershögar  som sitter uppe i himlen och spanar ner på jorden, och noggrannt administrerar människornas tårkanalaktivitet. De rapporterar sedan till en storslagen dirigent som ser till att timingen klaffar när gråtande människor avlöser varandra i en global stafett där vi tillsammans upprätthåller tårbalansen.

Av någon anledning finner jag tanken att varje tår som fälls är en del av en lång, obruten kedja av tårar, sammanlänkad av människor i alla länder och alla kulturer som med exakt precision har fortgått i urminnes tider oerhört tilltalande.

Där uppeifrån, ifrån dirigentens synvinkel, kanske det lyser upp små ljuspunkter på jordklotet hos varje människa på väg att brista ut i gråt, och de slocknar när tårarna torkat, så att det över hela planeten bildas ett konstant gytter av små små ljussken.

Som en kosmisk julgran, ungefär.

Annonser

Dagens Freud

april 21, 2009

”Många har inte råd med avsugning” – Aftonbladet Debatt

Orsak: Jag läser avlusning som avsugning.

Vilket blir extra suspekt när nästföljande mening är ”För dyrt för många barnfamiljer”.

Humn…

”Jag läser förkortningen för säljavdelningen, säljavd, som själavård”

Orsak: Freudiansk fel-läsning?

”Att jobba till sex suger. Bara så att ni vet.”

Orsak: Ovanstående var sååååå *visar ett pytteavstånd mellan tummen och pekfingret* nära att hamna som min facebook-status nyss. Jag var en millisekund ifrån att trycka på enter.

Sedan läste jag vad jag skrivit.

Sedan skrev jag något annat.

Musikdiskriminering

april 13, 2009

”Min ipod vill verkligen att jag ska lyssna på Libertines”

Orsak: Shuffle är till sin natur diskriminerande. Den blandar inte spår likvärdigt utan favoritiserar vissa låtar som den shufflar fram gång på gång. Detta är ett etablerat faktum som jag lärt mig att leva med. Men idag tog sig min lilla Apple-produkt till nya nivåer av särbehandling.

Jag var ute på den sedvanliga hundpromenaden och kände mig lugn och harmonisk, och ville därför lyssna på någonting dylikt. Men vad händer?

Fem av sex låtar är The Libertines. (Som visserligen är bra, men inte alls det jag var ute efter.)

Fem av sex. I rad.

Antingen är det en oändligt komplicerad matematisk uträkning som leder fram till denna synbarliga slump, eller också försöker min ipod säga mig något.