Attention! Attention! Elin avviker ifrån formula, avvikelse,avvikelse, varning, varning!

God jul i efterskott och gott nytt år i förskott till er alla!

Så.

Då börjar vi.

”I don’t know why they’d drop a bomb on this place, be a heck of a waste of a bomb” – Roy Lee October Sky

Orsak: Vi såg min personliga favoritfilm igår. Det är en liten pärla med namnet October Sky, om stora drömmar i en liten 50-talsbyhåla som är så menlös att den tydligen inte ens är värd att bomba. Det enda som finns är en sinande kolgruva och en tradition av först high school sedan gruvarbete sedan pension, för de tursamma satar som lever så länge. Men i koldammet föds en dröm och anförda av Homer Hickman (Jake Gyllenhaal, googla båda) börjar de fyras gäng, the Rocket boys, bygga hemmagjorda raketer för att göra den ryska sensationen Sputnik sällskap i skyn.

Lägg till en rejäl far och son historia, lite småstadskildring, en gnutta tonårsliv, en inspirerande lärare och en gedigen skådespelarinsats av alla inblandade och där har du filmen som får mitt hjärta att klappa ett par extra slag.

Vilket är totalt ologiskt. Det är ingenstans de teman, den tidsepok eller den filmtyp jag gillar. Men jag kommer inte runt den här. Det är något med stämningen.

Helt enkelt.

För övrigt var det också skönt att få bekräftat att min svallande tonårskärlek för Jake Gyllenhaal inte var  helt och hållet hormonstyrd, killen var faktiskt bra på riktigt. Tack och lov.

Han är förresten inte så tokig idag heller, Brokeback Mountain någon?

”I’ve been spending way to long checking my tounge in the mirror, and bending over backwards just to try to see it clearer but my breath fogged up the glas, so I drew a face and laughed” – Jason Mraz I´m yours

Orsak: Jag hade en crappy dag och kom hem och såg Jason Mraz på TV. På fredsgalan närmare bestämt. Han skulle köra I’m yours. Så tråkigt förutsägbart, tänkte jag. Tills han började spela, och de där första bekanta tonerna gjorde mig alldeles varm inombords. Hur många gånger jag än hört den där låten är den fortfarande lika bra, den går tydligen inte att nöta sönder. Därför att den är drömmen om den perfekta sommaren, och ingen fångar som Mraz de små detaljer som kännetecknar avslappnade, lyckliga människor.

En liten dos harmoni letade sig in i vårt källarrum.

Och så var dagen inte riktigt lika crappy längre.

”Mist and shadow

Cloud and shade

All shall fade

All shall…fade” – J.R.R Tolkien

Orsak: Filmtemat gör sin återkomst i tankebubblan. Vi har till slut tagit oss igenom Sagan om ringen triologin hemma i det Hedströmska hushållet, ett projekt som tagit sin lilla tid. De är ju så ofantligt långa att man inte ens hinner halva en vanlig vardagskväll. (För ja, vi ser självfallet extended edition utgåvan. Jag har faktiskt aldrig någonsin sett ”kortversionerna”.)

Men trots att jag generellt börjar skruva på mig om en film överstiger 2,5 timmar har jag upptäckt ett märkligt fenomen hos detta episka mastodont-epos. Varje gång jag sett klart någon av filmerna vill jag se den igen. Relativt omgående. Vilket måste betecknas som unikt då jag vanligtvis brukar vilja ha ett par månader till ett halvårs andningsrum, till och med för filmer jag tycker om. Så dagens slutsats är att jag återigen, efter envist motstånd, fallit i samma åsiktsfåra som majoriteten.

Ringen-triologin är mäktig filmkonst.

Så, nu har jag sagt det, och kan inte längre känna mig speciell som inte trollbands av mörkrets ring. Jag är trollbunden nu.

Dock finns det något som eventuellt räddar min självbild som  ”inte riktigt som alla andra” en aning. Nämligen min favoritkaraktär, som hör till de mindre vanliga. Därför att i en alldeles fantastisk ensamble-film med en rollbesättning som är så klockren att jag undrar hur de egentligen bar sig åt har jag fallit för Pippin. Om ni minns scenen ifrån citatet har ni en del av varför.Vilken scen. Och vilken röst! Det är genom Pippin jag verklgen förstår hur det känns. En av mina favoritscener och ett magiskt filmögonblick.

Sedan är det ju trevligt att veta att det var skådespelaren själv som komponerade sången. Och ännu trevligare att veta att det var Tolkien själv som skrev texten. Ett samarbete över tidsepoker, mediafomat och gränsen mellan de levande och döda.

Dramatiskt så det förslår.

”Opium is the opium of the masses”

Orsak: I fredags såg jag filmen American gangster. Trots en minst sagt rörig inledning växte den till en grymt bra film. Det är bara det att den visade sig vara en av de där filmerna som jag mår dåligt av i veckor efteråt därför att den gör det så pinsamt klart att mänskligheten suger. Stenhårt. Det blir lite jobbigt att tillhöra den då.

Därför bjuds det idag på en en fundering som väcktes. Min slutsats lyder som följer.

Knark är en nödvändighet för det moderna samhället!

Låter det märkligt? O ja, men tillåt mig förklara. Utan knarkhandeln skulle en hel näringssektor försvinna. Tänkt på all rehabiliteringspersonal som behandlar knarkarna, alla narkotikapoliser som jagar knarkarna, alla jurister som behandlar drogrelaterad brottslighet utförd av knarkarna, alla fångvakter som bevakar de dömda knarkarna, alla uppföljningsbedömare som tittar till knarkarna för att se hur de sköter sin avvänjning och sist men inte minst alla langare som gör sig rika på knarkarna och pumpar in pengar i våra skadeskjutna ekonomier i form av lyxkonsumtion.

Utan knark skulle de vara arbetslösa hela högen.

Och tänk på den stackars bilindustrin. Ju fler knark-moguler desto fler har råd att fylla sina garage med en bil i varje färg av sin favoritmodell, plus några till att ha på reserven. Alltså, mer knark så slipper de ärovördiga gamla biltillverkarna gå i graven. 

De enda som skulle behöva betala är knarkarna. Så det är ju lugnt.

Det är nästan så att man skulle göra en politisk grej av det här. Knark-linjen, mer knark till folket! Ett alternativ till arbetslinjen 2010 månne? Jag kan vara huvudansvarig för kampanjen, det är bara att slå mig en signal.

Reinfeldt? Sahlin?

Inte?

Att segra eller inte segra

december 4, 2008

”Veni, Vedi, Oculis non Credidi”
Orsak: Idag hoppas jag att ni kan er romarrikshistoria, därför att i vår käre (saknade!) historielärares tradition bjuds i tankebubblan idag på latinsk visdom.
Ja.
Med en twist.

Talk nerdy to me

december 1, 2008

”Allt som en människa kan föreställa sig är en tänkbar verklighet” – Willy Gallon Fysiker

Orsak: Bara för att One Piece är en fett cool serie.

Den är så cool att skeppen ramlar ner ifrån himlen.

Just det.

Episkt räcker inte.

Vi pratar bortom episkt.

Faktiskt.