Frostigt

december 20, 2007

”Jul jul, strålande jul. Glans över vita skogar.”

Orsak: Såg min kära syster sjunga solo på sin skolavslutning i morse, och även om den lilla förskrämda tonårskören som höll på att skämmas ihjäl inför sina uttråkade klasskamrater inte gav mig några varmare julkänslor är den sången för fin för att kunna förstöras. Satt senare på bussen och susade förbi helt vita träd som stod i siluett mot klarblå himmel. Då kändes det att julen (jullovet!) närmar sig, och all denna frost gör ju världen så vacker att man blir aldeles lycklig.

Annonser

Ett svar to “Frostigt”

  1. Sandra said

    Shit värsta poetiskt. Nu har jag kommenterat alla dina inlägg för att jag är så snäll. Och för att vara ännu snällare ska jag även lägga till dig bland mina länkar 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: